Sedan starten träffas Ättlingarna ungefär två gånger per år, oftast hemma hos någon över en bit mat och så diskuteras t.ex. det som skiljer (eller inte skiljer) ingermanländska ättlingar från "vanliga" svenskar, eller så blir det bara lite allmänt tjôt. Ofta brukar det passas på att ha ett möte där kommande aktiviteter bestäms. En gång per år brukar det också bli kräftskiva i Mökki-stugan, med ett tjugotal ättlingar som äter, dricker och leker barnsliga lekar som t.ex. chokladleken och fiskletartävling.

Men varför finns Ättlingarna då? Finns det ett stort kulturellt behov att träffa likadana? Svaret är att det faktiskt gör det, inte minst för att undvika historielöshet. Och så finns det en viss stolthet över att skilja sig från mängden. Många av ättlingarna är finsktalande men långt ifrån alla; på träffarna är det svenska som gäller.

Kanske är det så att den traditionella ingermanländska föreningsverksamheten kommer att krympa med åren, medan Ättlingarnas aktiviteter utvecklas vidare...