Flaggan (Lippu): Den ingermanländska flaggan kom till år 1919 i samband med att de ingermanländska aktivisterna kämpade för större frihet åt Ingermanlands finnar. Det var också dessa frivilliga trupper som först använde flaggan. Kort därefter blev det omöjligt att använda flaggan i Ingermanland. Den skapades som en nordisk korsflagga för att markera samhörigheten med de andra nordiska folken. Färgerna var givna det är samma färger som i vapnet.
De ingermanländare som flydde till Finland i samband med revolutionen i Ryssland i november 1917 höll sommarfester i Finland åren 1930-39. Använde de månne den ingermanländska flaggan? År 1956 återupptogs i Finland firandet av sommarfester och även bruket av flaggan. I Sverige kom bruket av flaggan igång redan vid den första sommarfesten 1948 och har sedan dess förekommit också vid många andra större arrangemang. I Ingermanland återupptogs bruket av flaggan i samband med sommarfesten i Keltto 1989.
(Källa: Sverigeingermanländarnas historia)
Landskapsvapnet: Ingermanlands vapen finns första gången tryckt i en bibelutgåva från år 1618, allts� året efter det att Sverige officiellt fått landskapet i freden vid Stolbova, på ett försättsblad med alla det svenska rikets landskapsvapen. Bibeln ifråga finns i Storkyrkan i Stockholm.
Det finns flera varianter av vapnet. Gemensamt för dem är en sköld med ett vattendrag, murar och fält samt en krona överst på skölden. Vapnet har de svenska färgerna blått (vattendraget) och gult (fälten) samt dessutom rött (murarna). Allmänt anses den blå färgen symbolisera Neva-floden, som ju flyter genom Ingermanland, den gula färgen sädesfälten på ömse sidor om floden och den röda färgen befästningarna efter floden kanske Nöteborg och/eller Nyenskans. Enligt vissa uppgifter lär de allra äldsta vapnen ha symboliserat Narva-floden med fästningarna Narva och Ivangorod.
(Källa: Sverigeingermanländarnas historia)
Landskapsblomman: Ingermanländska kulturföreningen i Finland utlyste 1995 en tävling bland alla intresserade att rösta fram en landskapsblomma åt Ingermanland. De flesta rösterna föll på Styvmorsviol (viola tricolor), vars färger stämmer bra överrens med de ingermanländska.
|